Jag har arbetat med rytmik i olika former i 40 år och är f.n. professor i rytmik vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Där arbetar jag både med musiklärarutbildningen och med fortbildningskurser för verksamma lärare.
Jag skriver också böcker och medverkar vid studiedagar och kurser av olika slag. Här är några exempel på mina specialområden.
Rytmik är en metod för att undervisa i musik. Undervisningen kännetecknas av att man använder rörelse, både för att uppfatta och förstå musik och för att uttrycka och gestalta musik. Rytmikundervisning sker ofta i grupp och har alltid inslag av improvisation och samarbete i olika former. Man växlar mellan olika sinnesmodaliteter och arbetar medvetet med både syn- hörsel- och kroppsliga intryck.
Rytmik är inte ”en bunt övningar” eller ”fastlagd repertoar”. Istället är det ett förhållningssätt, ett sätt att arbeta. Och detta arbetssätt kan tillämpas på olika åldrar, på olika sorters musik och på olika nivåer från nybörjare till avancerade.
Rytmikmetoden grundlades av Emile Jaques-Dalcroze i början på 1900-talet. Den började som ett sätt att undervisa i musik, men eftersom den ger sidovinster av både kroppslig, personlig och social karaktär är den också intressant att tillämpa inom andra områden. Rytmik används exempelvis även inom dans, teater, specialpedagogik och som gruppstärkande verksamhet.
Rytmik bygger på en helhetssyn av människan och engagerar såväl kropp och intellekt som känslor.
Rytmik har redan sen starten i början på 1900-talet använts som stöd till olika former av instrumentalundervisning. Jag har arbetat vidare i den traditionen, både tillsammans med instrumentalpedagoger och själv. Jag har också tagit del av aktuell forskning kring motorisk utveckling och tillämpat detta i undervisningen.
Området Rytmik och Instrument innefattar bland annat:
När man använder redskap blir musiken synlig och konkret, man kan ”se” musiken genom redskapets rörelser och man kan ”känna den” rent fysiskt. Dessutom flyttas fokus bort från en själv. ”Det är redskapet som rör sig.”
Med en sjal i händerna blir gehörsövningar till en lek och med en boll blir pulsträningen kul på ett nytt sätt. Det slår aldrig fel. Varje gång jag tar fram redskap under en lektion blir eleverna fulla av leklust och energi. Jag har ännu aldrig träffat någon som inte velat studsa bollar eller spela rytmer med en kvast.
Man kan använda redskap både för att lära och förstå musik och för att uttrycka och gestalta musik. Man kan också göra olika sorters ljud och använda redskap som instrument, som ”Stomp”.
Rytmik är ett bra sätt att lära notläsning och musiklära. Genom roliga praktiska aktiviteter utforskar man innehållet och tillämpar det i ett musikaliskt sammanhang. När man fått den praktiska erfarenheten reflekterar man kring vad man upplevt. Sedan kommer analysen och teorin.
”Sound before symbol”. Praktik kommer alltid före teori. Först när man gjort en praktisk upplevelse har man något konkret att knyta teorin till.
Sång och rörelse hör ihop, sedan urminnes tider. Genom rytmiken kan vi stärka det sambandet och få hela kroppen engagerad i sången.
Vi kan också använda rytmikmetoden för att lära sånger, stämmor, form och text. Samt för att träna lyssnande och samsjungning.
När en kör har arbetat med rytmik brukar det märkas vid framträdandet att sångarna fått en ökad kroppsförankring och att musiken har ”gått in” i kroppen.
Rytmik kan användas med alla sorters körer, både med barn, ungdomar och vuxna.
Under mina vistelser i Sydafrika har jag lärt mig traditionell stöveldans. Denna dansform uppstod i gruvorna, troligen som ett sätt för arbetarna att kommunicera med varandra. Efter demokratiseringen 1994 har stöveldansen blivit ett viktigt kulturellt uttryck och man kan se den på gator, i shower, på skolgårdar och många andra ställen.
Stöveldans är en kul form av body percussion. Genom stamp, klapp och slag på stövelskaften uppstår olika rytmer. Stöveldans kan med fördel användas i musikundervisning för att träna rytm, timing och samspel, eller som komp till körsång och instrumentalspel. Men man kan också dansa stöveldans som koordinationsträning eller som en social aktivitet.
Jag har sammanställt en del av mina erfarenheter i boken Spela med hela kroppen. I den tar jag både upp rytmikens grundläggande principer och konkreta exempel på övningar, arbetssätt och lektionsplanering. Dessutom finns en genomgång av barns motoriska utveckling och kopplingen mellan rytmik, motorik och instrumentalspel.
Svenska